Öppnade precis min mail och såg att jag fått meddelande från studievägledaren på sjukgymnastprogrammet. Jag blev lättad och glad när jag läste att jag till hösten har blivit erbjuden en hel studieplats i kommande termin 5 :) ahh ahh ahh! En "hel plats" innebär att jag även får göra min praktik i höst. Jag behöver alltså inte ringa runt till vårdcentraler och söka egen praktikplats. Jag undslipper därmed scenariot jag bävat-, och mentalt försökt förbereda mig för ända sedan december, då jag tog beslutet att göra uppehåll. Jag är mycket lättad. I stunden hade det varit en smula ansträngande att börja ringa runt.
Lite mer struktur. Lite mer lugn. Lite mer hopp om livet.
Om allt går enligt planerna har jag alltså min legitimation i handen ungefär vid denna tid nästa sommar. Scary or what?
tisdag 14 juni 2011
söndag 12 juni 2011
Grundämnen.
Liv.
Varför liv?
Finns en början och ett slut.
Varför jag. Varför jag här just nu.
Har funderat mycket över liv på sistone. Varifrån kommer livet. Är det bara evolution? Om så är fallet - varifrån kommer evolutionen? Varifrån kommer de byggstenar som bildar vårt universum. De bara finns eller? Kan något "bara finnas". Ur ingenting uppstår helt plötsligt någonting som reagerar med någonting annat. Flera tusentals miljoner miljarder biljoner led senare sitter jag här i mitt föräldrahem i skäve och bloggar på en laptop av märket Dell endast iklädd min pojkväns kvarglömda t-shirt. Är det bara evolution?
Här ÄR jag, en tänkande reflekterande analyserande människa utvecklad från ingenting. Gas och stoft. Grundämnen. En människa med känslor tankar självinsikt. Känslor tillräckliga att utveckla nära relation till en annan människa vars t-shirt ger en känsla av trygghet och tillhörighet till personen i fråga. Logiskt? Nja.
Måste jag ens tänka på det här. Kan jag inte bara vara glad nöjd acceptera livet nuet dået senet och leva på. Typ: Gå klart utbildningen jobba som sjukgymnast i 40 år undertiden ingå äktenskap föda ut fostra trösta älska några ungar. Åka på solsemester till thailand dricka billig öl sprit i hink. Pressa mellan 9 och 4 för fin solbränna så att ingen i sverige går miste om att solsemestern i thailand var lyckad fantastisk. Ja se hur fräscht lycklig och fantastiskt brunt ångestbefriad jag är. Köpa renovera möblera amortera hus bil båt fjällstuga och/eller husvagn. Älska gråta gå in i väggen ta bort väggen för öppen planlösning och måla allt vitt för det är det nya grått. Springa gå simma åka skidor friskis och svettas tillsammans med andra hälsosamma endorfinberoende bag in box-pimplande träningsälskande träningshatande kalorirädda chokladälskande jag-skiter- i-vilket/ man-lever-bara-en-gång-filosofer så därför kan jag äta vad jag vill eller ingenting alternativt bara jordgubbar och ananas... Blir sedan gammal med mitt livs kärlek eller begraver densamme och lever mina sista 20 år ensam omgiven av barn och barnbarn. Ja on it goes och livet slutar sedan i graven. Ja alltid slutar livet i graven. Ofta efter egenplanerad begravning. Och förhoppingsvis blir inte barnen osams om arvet.
Varför inte bara acceptera och ta emot livet som den blandning av glädje lidande eufori ångest hopp hopplöshet tragedi kärlek det är då? Ja jag har faktiskt bett min hjärna att sluta fundera. Än inget tecken på att den lyssnat på mig.
Jag såg något i morfars blick sista gången jag träffade honom. Det var någon vecka innan han vände sig på sidan och somnade in, lämnade jordelivet som vi säger (varför säger vi så?). Jag såg acceptans (eller var det tomhet?). Det var som att han visste och var klar färdig och beredd. Bara några få saker kvar att fixa. Beredd på vadå?
"Nu är det lugnt" sa han till mamma bara timmar innan han dog efter att ha skrivit över huset på henne och hennes bror. Visste han något eller var han bara så trött att hans hjärna och kropp längtade efter att få vila en sista gång? Var det evolution eller Gud?
Svaret på det får jag aldrig.
Jag kan bara gissa tro och förhålla mig. Medan jag bestämmer mig för vad jag ska tro får jag försöka ta vara på tiden och göra det bästa av den - eller hur? Se till att leda livet i rätt riktning sålänge lixom. Så att jag på min sista dag skall kunna titta mina barn och barnbarn i ögonen utan att de skall se ånger eller bitterhet. Och jag frågar mig - hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigast och av värde för mig. Kärlek familj vänner och valfrihet - mina Grundämnen.
Varför liv?
Finns en början och ett slut.
Varför jag. Varför jag här just nu.
Har funderat mycket över liv på sistone. Varifrån kommer livet. Är det bara evolution? Om så är fallet - varifrån kommer evolutionen? Varifrån kommer de byggstenar som bildar vårt universum. De bara finns eller? Kan något "bara finnas". Ur ingenting uppstår helt plötsligt någonting som reagerar med någonting annat. Flera tusentals miljoner miljarder biljoner led senare sitter jag här i mitt föräldrahem i skäve och bloggar på en laptop av märket Dell endast iklädd min pojkväns kvarglömda t-shirt. Är det bara evolution?
Här ÄR jag, en tänkande reflekterande analyserande människa utvecklad från ingenting. Gas och stoft. Grundämnen. En människa med känslor tankar självinsikt. Känslor tillräckliga att utveckla nära relation till en annan människa vars t-shirt ger en känsla av trygghet och tillhörighet till personen i fråga. Logiskt? Nja.
Måste jag ens tänka på det här. Kan jag inte bara vara glad nöjd acceptera livet nuet dået senet och leva på. Typ: Gå klart utbildningen jobba som sjukgymnast i 40 år undertiden ingå äktenskap föda ut fostra trösta älska några ungar. Åka på solsemester till thailand dricka billig öl sprit i hink. Pressa mellan 9 och 4 för fin solbränna så att ingen i sverige går miste om att solsemestern i thailand var lyckad fantastisk. Ja se hur fräscht lycklig och fantastiskt brunt ångestbefriad jag är. Köpa renovera möblera amortera hus bil båt fjällstuga och/eller husvagn. Älska gråta gå in i väggen ta bort väggen för öppen planlösning och måla allt vitt för det är det nya grått. Springa gå simma åka skidor friskis och svettas tillsammans med andra hälsosamma endorfinberoende bag in box-pimplande träningsälskande träningshatande kalorirädda chokladälskande jag-skiter- i-vilket/ man-lever-bara-en-gång-filosofer så därför kan jag äta vad jag vill eller ingenting alternativt bara jordgubbar och ananas... Blir sedan gammal med mitt livs kärlek eller begraver densamme och lever mina sista 20 år ensam omgiven av barn och barnbarn. Ja on it goes och livet slutar sedan i graven. Ja alltid slutar livet i graven. Ofta efter egenplanerad begravning. Och förhoppingsvis blir inte barnen osams om arvet.
Varför inte bara acceptera och ta emot livet som den blandning av glädje lidande eufori ångest hopp hopplöshet tragedi kärlek det är då? Ja jag har faktiskt bett min hjärna att sluta fundera. Än inget tecken på att den lyssnat på mig.
Jag såg något i morfars blick sista gången jag träffade honom. Det var någon vecka innan han vände sig på sidan och somnade in, lämnade jordelivet som vi säger (varför säger vi så?). Jag såg acceptans (eller var det tomhet?). Det var som att han visste och var klar färdig och beredd. Bara några få saker kvar att fixa. Beredd på vadå?
"Nu är det lugnt" sa han till mamma bara timmar innan han dog efter att ha skrivit över huset på henne och hennes bror. Visste han något eller var han bara så trött att hans hjärna och kropp längtade efter att få vila en sista gång? Var det evolution eller Gud?
Svaret på det får jag aldrig.
Jag kan bara gissa tro och förhålla mig. Medan jag bestämmer mig för vad jag ska tro får jag försöka ta vara på tiden och göra det bästa av den - eller hur? Se till att leda livet i rätt riktning sålänge lixom. Så att jag på min sista dag skall kunna titta mina barn och barnbarn i ögonen utan att de skall se ånger eller bitterhet. Och jag frågar mig - hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigast och av värde för mig. Kärlek familj vänner och valfrihet - mina Grundämnen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)